DEL 1: KÄNSLORS FUNKTION

Vad är egentligen känslor och varför har vi dem? Ibland kan det kännas som att man blir kidnappad och att det är känslorna som styr snarare än en själv. Kanske känns allting som ett enda virrvarr, ett hoptrasslat garnnystan som man inte kan reda ut på egen hand. För andra kan det kännas alldeles stumt eller tomt – känner jag ens någonting överhuvudtaget?

Känslohantering kan verka komplicerat, men är en färdighet som vilken annan som helst. Någonting som man kan lära sig att bemästra, precis som när man lär sig att cykla eller tala ett nytt språk.

VARFÖR HAR VI KÄNSLOR?

Någonting som de flesta inte vet är att våra affekter, eller känslor, har ett stort värde från ett evolutionärt perspektiv. Rädsla har till exempel hjälpt oss människor att agera i hotfulla situationer sedan urminnes tider. Det är rädsloresponsen i kroppen som får oss att fly eller slåss för våra liv när det dyker upp ett lejon eller då en rivaliserande klan attackerar. Ett annat exempel är ilska som hjälper oss att sätta gränser och försvara oss i situationer då vi känner oss kränkta eller påhoppade.

Att vi har känslor har alltså varit fullständigt avgörande för mänsklighetens överlevnad och är i grunden någonting väldigt bra. Vår mänskliga hjärna har dock inte hängt med i den snabba utvecklingen från samlar- och jägarsamhälle till vår digitala tidsålder med ständiga intryck och hög aktivitetsnivå. Det har i sin tur skapat svårigheter och utmaningar som hos många uttrycker sig som stress, ångest och andra besvär med psykisk ohälsa.

Hjärnan kan inte heller skilja på verkliga eller inbillade hot, vilket gör att exempelvis en person med social fobi kan reagera med samma slags rädslorespons på en fest eller annan social tillställning som om hen stötte på ett livs levande lejon. Hjärnan signalerar fara med stora, röda bokstäver och kroppens rädslosystem, som ofta kallas för flykt-och-kamp-systemet (fight-or-flight), drar igång.

Man kan alltså säga att vi människor får känslor av fullt rimliga och begripliga skäl, det är helt enkelt hjärnans sätt att försöka hjälpa oss att hantera olika svåra situationer som vi stöter på i vår vardag. Men faktum är att känslor kan användas till mer än bara överlevnad. Om vi lär känna våra känslor kan de hjälpa oss att få en djupare insikt och förståelse av oss själva. Känslor är budbärare av behov och ger oss information om vad vi behöver för att må bra och trivas. Känslor hjälper oss faktiskt på en himla massa smarta sätt – de signaler när något är fel och när vi behöver agera. Och de hjälper oss att kommunicera våra behov till andra människor så att de ska blir förståeliga.

Men även om känslorna har en tydlig och smart funktion, kan de förstås bli hur påfrestande och jobbiga som helst att hantera i stunden. Särskilt om man inte riktigt förstår vad som händer eller vet hur man kan hantera svallvågorna. Ett första steg i en känslofokuserad terapibehandling är ofta att utbilda sig om vad känslor är i allmänhet, men också bara nysta i hur de uttrycker sig hos just dig.

SÅRBARHET

Alla människor har individuella sårbarhetsfaktorer som gör att vi reagerar olika på känslor. Vi föds till exempel med olika temperament – någon agerar snabbt och instinktivt med höga toppar och djupa dalar, medan en annan är mer eftertänksam och långsamt i sitt reaktionsmönster. Temperamentet är någonting som till stor del avgörs av genetiska faktorer, det vill säga ärftlighet, men som också kan påverkas av miljön som vi växer upp och vistas i.

Personer med en ökad sårbarhet, till exempel om man har nära till starka affekter eller bär på en historik av att inte bli sedd och bekräftad av sin omgivning, kan utveckla en hyperkänslighet för upplevda "hot".

Man kan beskriva det som att man då går runt med ständigt utfällda känselspröten och känner in omgivningen. Ofta är man mycket känslig för skiftningar i stämningen i ett rum eller andras känslolägen.

Det är vanligt att utveckla olika strategier för att hantera sin sårbarhet. Inom psykologin talar vi om flykt-och-kamp-responsen – och där har vi alla olika mönster, vanliga sätt att reagera på, som vi ofta faller tillbaka i. Vissa blir lätt arga och attackerar (kamp), medan andra utvecklar ett undvikande beteende och flyr undan de starka känslorna (flykt). En tredje grupp stelnar till (frysrespons, freeze på engelska) – de blir så apatiska och handlingsförlamade av starka känslor att de inte förmår sig att agera alls. Kanske har du någonsin sett ett djur som spelar död? Det är samma reaktion hos oss människor som styr frysmekanismen.  

GRUNDAFFEKTERNAS FUNKTION

Ledsen, arg, sorgsen, besviken, irriterad, nostalgisk, skamsen – du kan säkert på egen hand nämna en hel drös med olika känslolägen. Enligt den amerikanska emotionsforskaren Tomkins har vi människor däremot nio stycken grundaffekter. En grundaffekt är en känsla som har identifierats i olika kulturella sammanhang världen över (även bland olika naturfolk) och som därför tycks vara universell – det vill säga något som alla människor på planeten förmodligen kan känna igen sig i och någon gång upplevt. Nedan kan du läsa om de olika grundaffekterna och vad deras specifika funktioner tros vara och vilka handlingsimpulser de ofta leder till:

o   Rädsla får oss att vilja söka skydd och undvika faror. Den handlingsimpuls som följer av rädsla är ofta att vilja fly eller söka skydd.

o   Ledsenhet skapar tid för eftertanke. Vi blickar inåt, reflekterar och undersöker vad som är viktigt för oss. När vi är ledsna kommer ofta impulsen att dra oss undan, bli passiva, gråta och grubbla.

o   Ilska gör så att vi vill försvara oss och hindra andra från angrepp. Handlingsimpulsen blir då ofta att vi går till attack verbalt eller fysiskt.

o   Skam är en kraftfull känsla som håller oss på mattan socialt, får oss att tänka på gruppen och gör att vi inte överskrider sociala normer. De impulser som ofta följer av skam är att avbryta beteendet vi ägnar oss åt, dra sig undan eller gömma sig.

o   Äckel skyddar oss från att få i oss något farligt och evolutionärt har det varit viktigt för vår direkta överlevnad att kunna känna äckel. Impulsen som uppstår är ofta att spotta ut, kräkas eller att distansera sig från det som väcker känslan.

o   Förvåning är en neutral känsla som har som funktion att rikta uppmärksamheten mot något specifikt. När vi blir förvånade reagerar vi ofta med att stanna upp, tystna och flytta fokus. Ofta kan det göra att vi tar in ny information, tänker efter och omvärderar.

o   Intresse är en positiv känsla som gör att vi blir nyfikna och vill undersöka något mer noggrant. Ofta förknippas intresse med lust och glädje. Handlingsimpulsen blir ofta att undersöka och utforska.

o   Glädje har som funktion att öka det behagliga och lustfyllda och få oss att må bra. Ofta leder glädje till en impuls om att stanna kvar i nuet och fortsätta med det som väcker känslan.

BUDBÄRARE AV BEHOV

Nu när du har lärt dig om sårbarhet och känslornas funktion kan det vara en god idé att stanna upp och rikta blicken inåt. Känner du igen dig särskilt i någon av de tre hanteringsstrategierna – kamp, flykt eller frys?

När det gäller grundaffekterna är det vanligt att vi oftare drabbas av somliga av dem, någon kanske är extra benägen att agera med ilska, medan en annan drar sig undan och blir skamsen och självkritisk. Vi har våra favoriter, så att säga. Fundera över om det finns något mönster hos dig, om det är någon särskild känsla som tenderar att komma tillbaka oftare än de andra. Och vad säger i så fall det? Kan det finnas en funktion bakom känslan?

Om man utgår från principen att känslor är budbärare av behov, kan känslan ge dig mycket information om vad du behöver för att må bättre. Genom att öva på att stanna upp och analysera kommer budskapen att bli allt tydligare för dig.