Grundprincipen vid känslospaning är att göra just det där som vi sällan tar oss tid för – att medvetet stanna upp och känna efter. Det behöver inte handla om många minuter av din tid och det finns otroligt mycket att lära sig av dessa stunder.

Inom psykologin skiljer vi mellan primära och sekundära känslor. Den primära känslan är den omedelbara känsloförnimmelse som uppstår i en situation. Exempelvis, föreställ dig att din chef under ett möte plötsligt börjar kritisera din arbetsinsats inför kollegorna. Din initiala reaktion kanske då är att bli ledsen. Kanske känner du till och med hur tårarna tränger fram bakom ögonlocken. Den sekundära känslan är det som sedan följer på den initiala känslan och kan beskrivas som

Vad är egentligen känslor och varför har vi dem? Ibland kan det kännas som att man blir kidnappad och att det är känslorna som styr snarare än en själv. Kanske känns allting som ett enda virrvarr, ett hoptrasslat garnnystan som man inte kan reda ut på egen hand. För andra kan det kännas alldeles stumt eller tomt – känner jag ens någonting överhuvudtaget?